Macbeth

Med stora förväntningar klev jag in på operan för att se macbeth. Den har tidigare spelats i Stockholm och fått mycket bra kritik.
Jag valde med omsorg att sitta på balkong för jag tycker att det är de bästa platserna. Bortsett från att man missar ansiktsuttryck, men man kan om man vill ha med sig små förstoringsglasögon, det ska jag ha med mig nästa gång.
Macbeth tog mig inte med storm så som jag hade hoppats. Scenografin var otroligt snygg men jag förstod den aldrig. Jag förstod aldrig varför de valde att ha just den scenografin? En annan sak som störde mig var att, innan föreställnings början så kom de ut på scen och sa att hon som skulle spela Lady macbeth var sjuk men att hon skulle spela i alla fall, fast hon bad om publikens förståelse då hon kanske inte skulle göra sin roll lika bra som annars. Då är min fråga, varför gå ut till publiken och säga att huvudrollen är sjuk? Själv så satt jag och störde mig på detta under hela föreställningens gång och undrade hur det hade varit om hon inte hade varit sjuk, om det påverkade föreställningen eller inte. Jag tror inte att någon hade sett om hon hade varit sjuk eller inte.
En annan sak som irriterade mig var att de använde plastglas vid en scen. De skulle dra bort duken och glasen skulle falla av, jag fattar att man inte använder riktiga glas men när man hör ända upp på balkongen hur platsglasen når golvet blir man lite irriterad.
I teater och andra underhållningsformer så finns allt där av en anledning, och de hade mycket små detaljer som jag aldrig fattade varför de hade. Jag satt och knopade och klurade men kom aldrig fram till varför de hade vissa saker.
Lösningar scenografiskt sett var i allmänhet väldigt bra men det fanns för mycket i denna föreställning som störde mig, trots bra insatts från Lady macbeth, i och med att hon hade influensa så får jag nog såga denna italienska uppsättning.

5 Pinnar

RSS 2.0